Svininfluensan
Redan innan semester (2009) dök det upp om en influensa som är på väg.
Jag läste om 22 åringen som blivit inlagd för detta och är det fortfarande.
När jag läste detta skrämde det vettet ur mig. Jag vill leva! Det var min första tanke.
Så i början var jag nervös för detta men har lugnat ner mig lite för som min man
säger så kan man inte gå och vara rädd dagligen för det skulle ”tära” så mycket inom
en. Och det har han rätt i. Jag kan ju inte låsa in mig och spika igen fönster och dörr.
Då lever jag ju inte.
Tänkte att nu så kommer det stå varje dag i tidningen men har upptäckt att det
gör det inte. När det inte står där så blir man inte påmind om det men rätt som
det är så dyker det upp en rubrik om svininfluensa och rädslan griper tag i en igen.
På jobbet har man satt upp information hur man ska gå till väga så där är det
också ständigt påminnelse om svininfluensa och jag försöker inte titta på det.
Men har börjat använda handdesinfektion på jobbet enligt instruktioner.
Men visst sjuttsingen har man rädslan inom sig, bara det att när man känner av
sin huvudvärk. Så dyker tanken upp: Är det influensan eller är det den vanliga
huvudvärken?
För mig känns det lite extra jobbigt då symptomen är nästan som densamma
som fibromyalgi. Jag har ju ofta huvudvärk, nackbesvär och ont i mina leder
som känns som febervärk. Och ibland får jag febertoppar pga. av detta. Så
snacka om att vara nervös. Vilket är vilket? Ter det sig annorlunda för en
som har fibromyalgi?
Samtidigt blir man mer uppmärksam för dem personer som hostar rakt ut.
Ser bedrövliga ut. Har dem det? Rädslan griper tag i en.
Nu skriver de mycket om vaccination. Vem får det först? Och hinner de vaccinera
alla innan det bryter ut helt? Jag tror inte att dem hinner. Tycker bara att de skriver
men händer det något? Skickar de ut kallelsen som de skriver och när gör de det
eller är det bara skriverier för att lugna medborgarna just nu? Bara det att de skriver
att det kan bli upp mot 5 miljoner svenskar som kan bli drabbade och bara det tycker
jag är bra mycket med tanke på hur många miljoner som bor i Sverige.
Jag förstår att andra blir rädd när man själv är rädd. Men jag kan inte sätta mig in
i deras rädsla kan bara sätta in i mig själv. Det bevisar att många är rädda, tror jag,
när jag nu läser att handspriten är slut efter influensalarm. Detta måste betyda att många
är rädda. Så uppfattar jag.
Jag undrar om min omgivning är rädda och dem som är på jobbet. Ärligt talat har jag
inte hört att det snackas så mycket om svininfluensa. Rädsla? För nära?
Jag är även rädd att det kan skapa onödig panik.
Det var tag sedan jag skrev enligt ovan och nu har det gått 32 dagar sedan jag tog
vaccinationen. Det tog tid innan jag bestämde mig. Varför det tog tid är att jag hörde
så mycket negativt om vaccination samtidigt hörde jag att det är bra att skydda sig.
Det var mycket för och nackdelar hela tiden. T o m sköterskor, läkare som inte tänkte
ta vaccinationen. Det dök ju upp frågan: Varför tar dom inte den? Är den farlig?
Den dagen jag skulle ta vaccination i slutet av oktober var jag nervös till följd att
jag fick migrän. Kunde inte ta vaccinationen utan stannade hemma med migränen.
Nästa gång jag skulle ta var det just den veckan min man skulle resta bort i en hel
vecka och då ville jag inte heller ta det. Ville inte vara ensam ifall jag skulle bli dålig
av vaccinationen.
Och då för 32 dagar sedan bestämdes det att nu kör vi dit och tar
vaccinationen trots min rädsla för sprutan. Såg nämligen på tv hur de tog sprutan.
Väl där försökte jag andas lugnt och frågade "när sticks det?" Sköterskan sa att nålen
redan var inne. Blev så paff men kände sedan medlet som sprutades in och gick ner mot
min vänstra hand. Sedan satt jag där och väntade och väntade att något skulle hända.
Inte förrän dagen efter fick jag en ”bula” rätt så svullen och rött runt omkring, lite klåda.
Och! Jag kokade inom mig. Det hände varje gång jag var igång så kokade jag och rodnaden
på armen blev större. Tredje dagen gick jag akut till en vårdcentral nära mitt jobb för jag
kände att jag kokade som bara den och var helt torr i munnen. Kände mig konstigt.
Väl där inne så lugnade hon ner mig och sa det är vanligt förekommande och inget att
oroa sig över mer än om min arm skulle bli stel eller få stickningar. Stickningar ??
tänkte jag.. det har jag i vanliga fall ibland med tanke på min fibromyalgi.
Jag fick till råds att köpa alsol-lösning. Badda riktigt och vira sedan runt armen och ha
detta i två dagar. Innan jag tog detta hade jag tagit allergitablett pga klådan samt
kortisonsalva.
Alsol-lösningen hjälpte mig och svullnaden samt rodnaden gick ner samt det som jag känt
i tre dagar, kokningen inom mig. Min man? Han kände bara ömhet i sin arm en dag.
Jag har hört många olika varianter för dem som tagit vaccinationen. Ingen är den
andre sig lik.
Sedan blev det tyst i tidningarna tyckte jag tills idag. Två stycken som dött av svin-
influensan och då hade de ngt annat också samt en man som blivit dålig sen han
fick vaccination och när han vaknade sa han ”jäkla spruta”.
Visst undrar man fortfarande: Är jag verkligen skyddad mot svininfluensan nu? .
Om ingen hade vaccinerats sig hade det verkligen blivit så stort som att många hade
dött, som de trott 5 miljoner i somras? Och till sist: Vad är det som har sprutats in?
